Frågeställningar kring önskemål ?
Det sägs att det är svårt att träffa den rätte. Det sägs att jag ställer för höga krav.
Jag har i alla fall inga höga krav. Bara några ödmjuka önskemål.
Han ska vara mellan 1,75 och 1,85 cm lång. Han ska keps och under den en kalufs som är precis lagom vild. Han ska lyssna på musik jag tycker om och kunna spela gitarr sådär nonchalant som de bara kan på film. Vi ska kunna läsa varandras tankar och sitta tysta med tidningen på morgonen. Han ska ha långa fingrar. Han ska ha ett ärr som han helst inte vill prata om. Han ska lukta gott jämt och vara sådär lagom mystisk. Han har några tuteringar och han kommer att kalla mig för baby. Han är stark nog att kunna bära mig men när han sover ser han ut som ett barn.
Jag kommer veta när jag har träffat den rätte. Han kommer komma fram till mig och säga:
-Baby, I'm bored
Vi utkämpar en redan förlorad strid mot samma frågetecken. De är viga som ninjor. När man tror man har svaret kränger frågetecknet till och liksom bara byter plats. Och vi dricker lite mer rosévin och vi rycker på axlarna och säger: JAG VET INTE. Alltid landar vi där. Varken på Södra Promenadens innergård eller på Hugos uteservering vinner vi slaget mot de viga frågetecknen. Men det gör ingenting. För någonstans älskar vi ju att gäckas av kärleken, alkoholen och dess mysterier.
